*VARNING FÖR ALLVARLIGHETER, MÖRKER OCH VISS ABSTRAKTION*
Det blir svårt att andas när rädslan sätter sig över mitt bröst. Varje andetag får tvingas fram. Ilskan stampar in bröstet ytterligare lite till. Känslan av svek från dig knycklar samman lungorna så luften som sipprar in gör ont. Revbenen skär stora sprickor i det som ska vara livgivande syre. Sorgen drar en snara runt halsen. Och snart känns det som att luften kommer ta slut.
Det blir svårt att andas. Men jag fortsätter ändå. Fortsätter andas. Och luften tar inte slut. En inandning, en ut. En in, en ut.
En in. En ut.
