En provocerad duktig flicka

Likt så många jag känner har jag en programmerad, väldresserad och obotlig inre duktig flicka. Hon vill att jag gör rätt, att jag gör bra och att jag blir bekräftad för just detta.

Sist jag gick i terapi insåg jag att jag även skulle vara duktig där. Efter en svart ångestattack som mer än något liknat en själslig kölhalning, satt jag samlat och redogjorde för vad som hänt hos min terapeut. Jag hade även teorier om varför det blivit som det blivit. Det är ju såklart en fördel att kunna reflektera och se saker utifrån när en går i terapi. Men när terapeutens bekräftande och berömmande ord får mitt välmående att skjuta i höjden eftersom det bekräftar att jag varit just DUKTIG, då hamnar den fördelen i ett annat ljus.

Just nu är jag på många sätt så himla inte-duktig. Jag har inte haft ett betalande uppdrag på typ två veckor. Istället har jag styrt upp denna blogg, jobbat på andra icke-betalande uppdrag och tagit hand om mig själv. Typ gått på promenader och gjort avslappningsövningar. Och grejen är att jag mår jävligt bra! Jag är liksom nöjd med min tillvaro. Det här provocerar min inre duktiga flicka. Som fan. Hon är typ i uppror. Hon matar mig med hårda "sanningar" som låter ungefär så här:

"Vadå, så du ska bara sitta där och skriva din jävla blogg, som kanske ingen läser, och tjäna noll. NOLL!! Och dessutom vågar du inte dela den med folk så du får ingen bekräftelse. Hur ska du då veta om den är bra?! Vem tror du att du är? Varför ska du få lyssna inåt och inte bidra till samhället (= jobba på "vanligt jobb" och tjäna pengar) som alla andra? Fattar du inte hur jävla PRIVILIGERAD du är som ens kan göra det här? Bara för att du har en kille med fast jobb och dessutom föräldrar som skulle kunna backa om det verkligen skiter sig. Bortskämda jävla medelklassunge."

Såna och andra hårda tankar pumpas med jämna mellanrum in i mitt medvetande, gör sitt bästa för att jag inte ska må alltför bra. Det rimmar ju inte med min duktiga flickas världsbild, den som säger att en bara kan må bra efter prestation samt bekräftelse av denna prestation. Och ja, dom här tankarna skrämmer och påverkar mig. Men jag har ingen lust att låta dom ta över eller få mig att fly fältet. Istället testar jag en samexistens.

Så kom du duktiga flicka med alla dina hårda "sanningar". Du får vara här och du får vara en del av mig. Du kommer fortsätta stressa mig och jag kommer fortsätta utmana dig. Så kan vi leva tillsammans i en never ending hatkärleks-relation. Jag och en provocerad duktig flicka.